Del 2 - en trög start
Hade som sagt inget eget boende utan fick flytta hem till mamma och pappa. Där min syster redan bodde. Så nu var vi åter igen 4 stycken hemma i huset. Alla med olika liv och olika rutiner.
Jobbade även i Täby under den här perioden hemma, vilket tog mig ungefär 2h hemifrån till jobbet.. Inget hållbart.
Älskade till en början att bo hemma, bli lite bortskämd och kunna umgås med min familj.
Men kände ändå att det var ett frukstavärt nederlag att flytta från egen lägehet till mamma och pappa. Nej så kunde jag inte ha det..
Hittade en lägenhet mer centralt att hyra med min syster, en jävla hög månadshyra men det var det värt för att få komma hemifrån.
Nu var det bara, jobb, träna och supa som gällde för oss båda..
Efter en månad i nya lyan bytte jag jobb. Började på Willys igen, 5 min med buss hemifrån. Helt fantastiskt.
Mådde fortfarande frukstansvärt dåligt och försökte med hjälp av massor av jobb, träning och alkohol glömma bort allt som hänt. Försökte va hemma så lite som möjligt för att undvika den där jobbiga ensamma tiden.
Var ute varje helg fredag och lördag oavsett om jag skulle jobba eller inte. Det funkade för mig, trodde jag.
Men insåg inte just då att det egentligen bara drog ner mig ännu mer.
Men insåg inte just då att det egentligen bara drog ner mig ännu mer.
Men när man är nere gör man allt för att kunna må bra för stunden, kunna känna lyckorus. Det gjorde jag ute, bland mina vänner på dansgolvet så full att jag inte brydde mig om någonting.
Under den tiden jag var tillsammans med mitt ex så var jag ofta ute, men de var av en annan anledning. Då var jag ute för att få uppmärksamhet, få känna mig omtyckt och snygg. Så jävla patetiskt, men på krogen kände jag mig mer älskad än hemma i soffan.
Alla människor trivs med uppmärsamhet och kärlek runt sig, detta va mitt sätt att få uppleva det.
Nu kom vändningen, det som fick mig att må bra igen. Min räddare i nöden.
